Briljant komedi - lysande underhållninh

"Detta är bland det roligaste jag sett på en teaterscen. Det är helt enkelt briljant, både manus och framförande. Relatively speaking är en typisk förväxlingskomedi, skriven av Alan Ayckborn på 1960-talet. Pjäsen utspelar sig också i denna tid. Pjäsen bygger på missförstånd, förväxlingar och dubbeltydigheter (som själva titeln antyder). Det är ... ett väl beprövat grepp som kan bli banalt, men så är det absolut inte här. Ayckbors manus är närmast genialiskt skrivet. Det är fyndigt och underhållande från första stund och till slutrepliken. Historien: Pojke är kär i flicka och vill gifta sig med henne. Hon säger att hon skall resa och hälsa på sina föräldrar. Pojken tar reda på adressen och beslutar att själv åka dit för att anhålla om flickans hand. Det är bara det, att det inte är pappan han träffar, utan flickans medelålders älskare som hon tänker göra slut med. Pjäsen har bara fyra roller; det unga paret, flickans älskare och dennes bedragna hustru, en typisk hemmafru från 1960-talet. De är också den sistnämnda karaktären som är intressantast, och som gestaltas med bravur av Felicity Kendall. Det är alltid ett vågspel att agera engelsk hemmafru, risken finns att rollen blir banal och karaktären framstår som lite löjlig. Så är det inte alls här. I själva verket är den bedragna hustrun den starkaste i dramat. Det r också hon som får leverera den fyndiga slutrepliken, som inte bara är rolig utan även lämnar åskådarna undrande och ovissa om hur det hela egentligen slutade.... Tyvärr spelas pjäsen bara augusti ut på Wyndhams Theatre. Men om du har turen att befinna dig i London denna period, missa inte detta. Förutsatt att du inte har något emot två timmar av mer eller mindre oavbrutet skratt; Det kan bara inte bli bättre."